Hur funkar folk?

Det finns väldigt få tillfällen jag kan minnas då jag blivit grundlurad av en trailer. Jag brukar vara bra på att se om en film kommer vara bra eller inte redan efter de första sekunderna. Men något måste ha hänt.
För en tid sedan såg jag trailern till Psalm 21 och blev helt överlycklig. Det var skräck det var Per ragnar det var en liten film om galna präster i de djupa svenska skogarna. Vad kunde gå fel? Precis allt visade det sig.

När jag först hörde talas om Hiller som ligger bakom regin för det här misslyckade försöket till film blev jag nyficken och jag kunde inte heller låta bli att tänka på släkten Hitler som av naturliga orsaker ändrade sitt efternamn 1945 och då till just Hiller. Men vi ska inte vara så elaka eller?

Nej vi fokuserar istället på vad herr Hiller försökte göra och inte riktigt lyckades med.
Det är inte lätt att skriva om en film som blir så fatalt obehagligt misslyckad som den här men jag tänkte försöka och nämna en del saker som jag fick mig att spärra upp ögonen och stirra ut i luften som en sprängd guldfisk. Samt att varna alla för att slösa bort en timme och 34 minuter av sina liv.

Vi börjar med skådespelarna som arbetar sig igenom ett fruktansvärt manus som verkar vara skrivet av en filmstudent som vill vara djup och svår. Detta resulterar i att inget verkar naturligt och hela filmen känns som en dålig teaterförställning med 8 åringar som spelar shakespeare. Ett stort problem var att man inte hörde alla repliker det mumlas och viskas men det kanske är medvetet för att försöka dölja manuset. Det stora hoppet här stod till Per ragnar denna Kalmarit som inte kan göra något kasst han är alltid cool. Han är med i kanske 3 minuter så han räddar inte något.

Struktur i film kan se ut på en mängd olika sätt och det är oftast bra med någon form av struktur så man känner tiden och får lite mer förståelse för karaktärerna. Här saknas detta helt jag förstod inte hur lång tid huvudkaraktären vandrat runt i byhålan där det mesta av filmen utspelar sig. Det kunde lika gärna gått tre år som två dagar.

Nu till det som verkligen sänkte den här dyngan längst ner i dynghögen. Detta ska vara en skräckfilm men inget i filmen blir obehagligt. Hiller misslyckas med alla försök till skräck. Och snälla har vi inte sett tillräckligt med spökflickor nu? Visst skrämseleffekterna finns där men taimingen är helt fel. Alla skrämselmoment är så slöa att vi ser vad som händer innan det händer och det är inte bara min filmskadade hjärna som uppfattar det så jag lovar.

Slutet var helt poänglöst  inget blir uppklarat och det finns inget klimax alls i filmen den bara makar på i samma tempo och helt plötsligt är det slut. Inte ens Per ragnars omotiverade fontänvomering i slutskedet fick mig att le som det borde ha gjort, jag menar fontänvomering som bestod av en blodliknande sörja kan väl inte vara fel?

Hur ska man då summera det här?
Snälla se inte det här. Jag lovar och garanterar att ni blir besvikna det finns inget som är det minsta bra. Man kan verkligen inte döma en bok efter omslaget och tydligen har jag även förlorat förmågan att döma en film efter trailern. Jag satt och kollade på klockan och bad en stilla bön om ett Führer Hillers film bara skulle ta slut. Han har gjort en till som även den hade en bra trailer och nu vi vad det betyder så se upp för Zone 261 som snart har premiär.

Hur funkar Hiller?